Hoppa till huvudinnehåll

Het trend kalla bad

0
En man badar i en isvak. Henrik Trygg.

Kallbad har de senaste åren blivit ett självklart inslag i badkulturen i Sverige och världen. Skärgårdsstiftelsens områden ger möjlighet till stärkande bad året runt. Så, låt oss gå till botten med vinterns hetaste badtrend.

Vinterbad har ansetts stärkande och karaktärsdanande sedan urminnestider. Inte bara i norden och bland Inuiter har kalla bad i årtusenden hyllats som härdande. Kineser, romare och egyptier har alla vurmat för kallt vattens hälsobringande effekter. Hippokrates skrev ”varmt vatten är avslappnande, men bara kallt vatten stimulerar”. Under 1700-talet var det England som var ledande i kallbad i västvärlden. Vattnets, och hygienens, nytta blev senare på modet även i resten av Europa. I slutet av 1800-talet började svenskarna i högre grad få upp ögonen för kallbad.

I Saltsjöbaden byggdes det första kallbadhuset 1895 och i Nynäshamn anlades Nynäs Havsbad 1903. Traditionen har levt vidare och vinterbad, inte minst i samband med bastubad, har genom åren haft en liten men trogen skara utövare. Men så hände något för drygt 10 år sedan. Folk började vinterbada som aldrig förr. Inte minst i Stockholms skärgård har det badats mer än kanske någonsin de senaste vintrarna. Mikael Rödin, till exempel, är inne på sin tredje riktiga säsong som vinterbadare, men redan sen tidigare är han väl bekant med kalla bad, bland annat i glaciärsjöar i alperna.

– Jag har sprungit en del i Alperna och ofta finns det ingen dusch i hytterna där man övernattar så då får man bada i nån bäck eller sjö och det är ofta kallt. Då upptäcker man att det är lite härligt att doppa sig och kyla ner benen i nån sjö full av iskross.

”Man känner sig frisk och ren både invärtes och utvärtes”

I samband med den nya kallbadboomen fick många även upp ögonen för hälsoaspekterna i och med vinterbad. Flera vetenskapliga studier pekar mot att kallbad kan ha betydande hälsoeffekter. Plus att många vinterbadare helt enkelt säger sig må bra av det. En studie som ofta lyfts fram är Pirkko Huttunens ”Winter swimming improves general well-being” (Uleåborg universitet, Finland) som publicerades 2004. I studien tycker sig Huttunen och hennes kollegor finna att regelbundet vinterbadande, för både vana och ovana vinterbadare, i fyra månader (som var så länge studien pågick) ger hälsovinster i större utsträckning än hos icke badande kontrollgrupp. Bland annat minskade spänningar, trötthet, dåligt minne och infektioner. Deltagarna upplevde sig som friskare, mer energiska, gladare och fick bättre självkänsla. Reumatiker och astmatiker upplevde lindringar i symptom.

– Jo, allt det där pratas det ju mycket om. Men jag vet inte vad evidensen egentligen är på riktigt. Men det spelar ingen roll för min del. Det känns bra helt enkelt. Man känner sig frisk och ren både invärtes och utvärtes. Det är också en häftig grej att ta av sig kläderna och stå där på nån frusen sjö och… det är ju faktiskt svinkallt. Och sen när man går ner i vattnet är det ännu iskallare och när man kommer upp så är det inte lika kallt längre.

– Det funkar ju så att blodkärlen drar ihop sig och när man kommer upp så skickas blodet ut i kärlen igen och man känner sig varmare. Då är det bara att ta på sig kläderna men framförallt röra på sig så att man blir varm igen. Det är en rätt härlig upplevelse, säger Mikael Rödin.

En man torkar sig med handduk efter ett bad i en isvak. Foto: Henrik Trygg.

Endorfinerna rusar runt i hjärnan

Rent fysiskt innebär ett iskallt bad en akut stressituation. Blodkärlen drar ihop sig, pulsen ökar, blodtrycket stiger och många upplever en intensiv närvarokänsla. Stressreaktionen aktiverar också utsöndringen av noradrenalin. Det kan vara en av anledningarna till att man förr i tiden placerade mentalpatienter i kallt vatten, något man givetvis inte ska dra några paralleller till när det gäller dagens vinterbadares mentala status.

– Även om många skakar på huvudet åt att frivilligt bada i en isvak. I försök med råttor och marsvin har man också sett att serotonin, noradrenalin och dopamin ökar när de utsatts för kyla. Därför kanske det inte är så långsökt att tro på alla som hävdar att de mår bra av vinterbad. Utsätts man för kallbadets stressreaktion många gånger skulle man också i princip kunna bli lite vaccinerad, så att säga, mot chocken det innebär att bada kallt. Många vinterbadare berättar också om att de vant sig vid kylan och efter långvarigt vinterbadande kan uppskatta de positiva effekterna än mer.

Det som många vinterbadare beskriver som det allra bästa med kalla bad är känslan efteråt när endorfinerna, det som brukar kallas kroppens eget morfin, rusar runt i hjärnan. Det är samma ämne som gör att till exempel motionärer mår så bra efter en löprunda. Någon smart vinterbadare har räknat ut att 10 sekunders vinterbad frisätter lika mycket endorfiner som 20 minuters löpning. Så om du inte har lust att sticka ut och springa så kan du ändå få den belöning som träning ger – det är bara att hoppa i det iskalla vattnet.

En man sitter avklädd vid en isvak, redo att hoppa i. Foto: Henrik Trygg.

Kan alla vinterbada?

Ja, i princip. Börja försiktigt om du aldrig vinterbadat förut. Vänta med att doppa huvudet om du inte är van. Har du konstant högt blodtryck eller lider av hjärtsjukdom bör du prata med din läkare först. Alkohol samt vissa mediciner i samband med kallbad anses generellt vara en farlig kombination. Många vinterbadare använder tofflor för att gå till själva badet. Även händerna kyls lätt ner, därför är handskar (ofta i våtdräktsmaterial) också populära. Andning är A och O när du vinterbadar – djupa långsamma andetag, inte grunda snabba. Ta med varma kläder som är lätta att ta på: till exempel ullunderställ, fleecetröja, dunjacka, mössa, vantar och varma kängor. Någon varm dryck skänker lite guldkant till badet. Och rör på dig, det är bästa sättet att få upp värmen igen.